Stretarna på Storan!
Ta chansen och se den fantastiska pjäsen Stretarna på Storan teatern i Göteborg.
den 26 september kl 19:00
Stretarnas kallades i folkmun de människor som bodde på Stretereds vårdhem i Kållered – en av Sveriges största ”sinnesslöanstalter”
(Jo det kallades så i början av 1900-talet).
Stretarna är en allvarlig berättelse om en del av vår historia.
En sorglig betraktelse över vanmakt och förtryckt, men också en varm skildring av den kamp som gjorde ”idioter” till medborgare, en pjäs som bjuder på både skratt och gråt.
Pjäsen är skapad och framförd av Mölndals Teater Glädje, som är en daglig verksamhet för personer med funktionsvariationer.
Historien om Stretered
och föreställningen Stretarna
​
"...vi har gråtit, tröstat, skrattat och vuxit under arbetet med det mest spännande projektet vi hittills jobbat med."
För tre år sedan satt vi i gruppen och pratade om vilket projekt som skulle bli vårt nästa. Förslagen var många när någon plötsligt säger;
– ”Jag vill göra något som hänt på riktigt. Här i Mölndal.”
Ja, vad har hänt i Mölndal som är viktigt att berätta.
Samtalet kom att handla om Stretered, institutionen som nästan alla med funktionshinder hamnade på. Ingen i gruppen har bott där, men alla känner personer som har vuxit upp där eller varit personal. Vi förstod tidigt att det skulle bli en känslosam resa att göra en pjäs
om Stretered. Och vi har gråtit, tröstat, skrattat och vuxit under arbetet med det mest spännande projektet vi hittills jobbat med.
Skådespelarna har varit så otroligt engagerade. De har jobbat på sin fritid, intervjuat grannar och personal och googlat. Vi har gått på studiebesök, kollat på filmer, lyssnat på radioprogram och läst Grünewalds praktverk ” Från idiot till medborgare”. Tillsammans har vi studerat allt vi kommit över om människorna som tvingades växa upp utan sina familjer avskilda från resten av samhället. Dom som i folkmun kallades för stretarna. Skådespelarna har utöver arbetet med research, manus, regi och gestaltning även ansvarat för marknadsföring, scenografi, kostym,
rekvisita samt teknik.
Vi bugar inför hela gruppen och tackar för ert mod, er kreativitet och ert tålamod. Och Tack för er tolkning av ”Stretarnas” liv ingen kunde gjort det som ni!
Linda Faith och Franck Olofsson
Institutionernas framväxt
På 1920-talet börjar allt fler så kallade sinnesslöa bo på
institutioner. Man tänkte sig att skulle vara bra för de sinnesslöa att få hjälp av duktig personal och bli isolerade från omvärlden. Det var också viktigt att avlasta hemmet från de bördor som det innebar att fostra en sinnesslö, det kunde vara skadligt för modern och syskonen.
”Det är inte ovanligt att deras mödrar inte vilja skiljas från dem utan i missriktad moderskärlek önska behålla dem i hemmet så länge som möjligt, vilket naturligtvis innebär stora påfrestningar inte bara för modern utan också för den övriga omgivningen.” ”Hemmets läkarbok” psykiatrikern Hakon Sjögren 1949.
Tvångssteriliseringen
Under 1900-talets första hälft kom tankar om ärftlighetens inverkan på sinnesslöhet att i allt större grad få inverkan på omsorgen om de sinnesslöa. Målet var att rena samhället från sinnesslöa genom att tvångssterilisera de som var intagna på anstalter. Den politiska enigheten var stor. Socialdemokraterna Alva och Gunnar Myrdal skriver i sin berömda bok ”Kris i befolkningsfrågan” om nödvändigheten av sterilisering som en metod för att minska antalet intelligensdefekta och på så vis gynna samhällsekonomin.
Tvångssteriliseringen pågick fram till 1970-talet.
Förändringens vind
Under 1960-talet började krav resas på att de utvecklingsstörda eller efterblivna, som de då kallades, skulle ha samma livsvillkor som andra medborgare. Den så kallade tanken om normalisering växte fram. Det ansågs att även utvecklingsstörda skulle ha rätt till ett liv som motsvarar en vanlig medborgares, man skulle ha rätt till att gå
till ett arbete på en annan plats än hemmet, man skulle ha rätt till semester och sociala förmåner, rätt att gifta sig och så vidare. Kraven på att lägga ner anstalterna började också höras. Arbetet med denna nedläggningsreform startades under 70-talet då allt fler utvecklingsstörda utplacerades i egna boenden och gruppboenden. I mitten av 1980-talet var alla anstalter nerlagda.
Stretered
1895 på nuvarande plats startades ”Stretereds uppfostringsanstalt för andesvaga (idioter)”. 1921 fick ansalten namnet ”Skolhemmet Stretered” och antalet intagna var nu ca 230 personer. På Stretered fick man göra jordbruk och träddgårdsarbete, det undervisades såväl i bokliga ämnen som handarbete exempelvis tillverkning av grytlappar och korgar. Streteredsanstalten växte under 40 och 50-talet med flera filialer i Göteborg med omnejd.
Skolverksamheten slussades så småningom ut och kvar blev vårdhemsverksamhet för barn och vuxna.
I mitten av 80-talet flyttade de sista ut från Streteredsanstalten.
